Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Det finns fyra kvinnliga ordinarie VD i 300 börsnoterade företag och 85 % av alla styrelseuppdrag innehas av män. En anledning till att kvinnor är en minoritet bland diverse maktpositioner kan möjligen förklaras av att det kan finnas hinder och fördomar gentemot kvinnligt ledarskap. Det vi ämnar undersöka i denna artikel är vilka fördomar mot kvinnligt ledarskap som finns. Tre kategorier av deltagare, folket, medarbetare och ledare har deltagit i denna kvantitativa undersökning. Genom enkätfrågor har vi fastställt vilka egenskaper som generellt appliceras på kvinnligt respektive manligt ledarskap.Resultatet visar att det finns förutfattade meningar om både de kvinnliga och manliga ledaregenskaperna och att deras egenskaper skiljer sig åt.

I Sverige uppskattas att 10-15 % av den kvinnliga befolkningen lever med UI (urininkontinens). Endast en minoritet av drabbade kvinnor söker hälso- och sjukvård för sina symtom. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som hindrar kvinnor med UI från att söka hjälp. Goodmans metod tillämpades som modell för att strukturera förfaringssättet i litteraturstudien. Sammanställd data är baserat på tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art från Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Resultaten påvisar att faktorer som begränsar kvinnors hjälpsökande är förknippade med bristande kunskap, läkarens karakteristika, känslomässiga aspekter, förhållningssätt till UI, ålder, grad av symtom och inverkan på livskvalitet.

En postkolonialistisk studie om Tornedalen. Genomförd genom närläsning av två romaner, skrivna därifrån. Som komplement används postkolonialistiska teorier samt identitets- och minoritetsteorier..

Syftet med studien är att utveckla en socialpsykologisk förståelse för vad det innebär för individer att som uppvuxna i frikyrklig miljö i Sverige höra till en minoritet och vad ett avståndstagande från denna minoritet innebär i termer av identitetsprocesser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med avhoppare från ett frikyrkligt samfund. För att undersöka fenomenet har vi valt att använda analysmetoden Interpretative Phenomenological Analysis, vilken har väglett och präglat metodologiska överväganden och analys. Den teoretiska referensramen vilar på en socialkonstruktionistisk grund med teorier om socialisation, identitet och avvikande. Informanterna beskriver en relativt sluten uppväxtmiljö med en religiös världsåskådning och tydliga gränsdragningar mellan rätt och fel.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmänpåverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor är räddningstjänsten fortfarande mansdominerad. Studien utgår från Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn på könssocialisationen. Några copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmän.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.